Mina barn och andras ungar......

Mina barn och andras ungar heter det ju så käckt i det gamla uttrycket. Men varför gör det det? Jag skulle inte behandla mina vänners barn annorlunda än mina egna om dom var hemma hos mig. Då gäller ju naturligtvis samma regler för alla. Eller? Jag skulle även tillrättavisa andras barn om dom gör feloch tala om att man inte får göra på det viset om nu föräldrarna i fråga inte var närvarande och jag hoppas verkligen att mina barn blir tillrättavisade om dom gör något som dom inte får och jag inte är där för tillfället...

Jag började fundera över detta uttryck när en av mina vänner var lite oense med sin sambo när det gäller "hennes" dotter. Dvs dottern är från ett tidigare förhållande och de har nu ytterligare två barn gemensamt. Men om man älskar någon så får man väl ändå köpa hela konceptet? Dvs inte bara mamman utan även barnen? Då jag själv aldrig befunnit mig i en sådan situation har jag svårt att sätta mig in i den men det jag kan relatera till är ju som sagt var om jag passar andras barn ihop med mina. Varför göra skillnad på barnen? Det är väl ändå inte deras fel att saker och ting blivit som de blivit?

Jag förstår att hon inte har det så lätt för tillfället och jag försöker verkligen att stötta så gott det går men det kan kännas svårt att räcka till. Helst av allt skulle jag bara vilja ruska om mannen i fråga och fråga om han inser vad han håller på med, men det är nog att lägga sig i liiiiite för mkt. Jag får helt enkelt stötta henne och hoppas på det bästa.

Är det någon annan som har några erfarenheter vad gäller detta? Jag kan ju som sagt var inte sätta min in i situationen då jag och flickornas pappa lever tillsammans och har vi har defenitivt inga planer på att ändra det utgångsläget.

Ja ja... Det är bara så frustrerande att se mina vänner ledsna. När ni gråter, gråter jag.

Nog om det. Idag har varit en ganska bra dag. Jag har hunnit med mkt. Sjukgymnasten, tvättstugan, varit i GBG en sväng, IKEA, hämtat barnen, hämtat en soffa till Izabella, lagat middag, diskat och städat, varit i stallet och ridit, läst läxor, borstat tänder, nattat.... osv. Ganska så effektivt faktiskt. Nu när jag läser igenom det jag gjort så inser jag att det faktiskt inte allt är konstigt att jag känner mig trött. Ska snart hoppa in i duschen för att sen lägga mig raklång i soffan med mitt goa duntäcke och se om den där dumburken har något att erbjuda idag. Annars får jag väl slå på en film. Hoppas bara att Dani kommer hem snart. Det är ju tråkigt att kolla själv och han är på gymmet.

Nä, nu ska jag ta tag i det sista så jag kan sätta mig och slappa sen. Ni får ha det så bra. Jag måste nog dock göra ett litet telefonsamtal till min vän för att se att allt är bra innan jag hoppar in i duschen. Bara för att vara på den säkra sidan... ;)

Puss o kram, vi ses på stan!

Anni

Bjuder här på en bild på min härliga familj från när vi var ute på en långpromenad i det fina vädret i söndags :